Sömnbrist och sorg
Efter en mysig helg med min andra halva,
så var det idag dags för honom att åka hem igen.
Vilket suger ganska rejält.
Tanken var att jag skulle sova för flera timmar sen,
men det har ju inte gått så jäkla bra,
trots att jag är helt slut rent psykiskt.
Känns så fel att inte ha hans arm omkring mig.
Känns så fel att inte ha hans arm omkring mig.
Min största trygghet liksom.
Men vad gör man?
Tänkte nu iallafall slå på tvn och försöka slumra till den.
För en vecka sen fick jag veta att en gammal vän till mig och min syster har avlidit.
Och det tar hårt på en, även om vi inte haft kontakt på många år. Minnen finns ju alltid där.
Och jag beklagar sorgen som speciellt hans familj måste gå igenom.
Idag var det minnesstund för honom, och även om jag inte var närvarande,
så tände jag ett ljus här hemma för honom.
Han var en riktigt fin kille som lär vara saknad av många.
Vila i frid, vi tänker på dig ♡
