Jag önskar du kunde sätta dig in i min sits för en dag. Jag önskar att du kunde känna smärtan av att se sms efter sms ramla in på mobilen, men att det inte är det namnet man vill se som står på mobilen. Inte ens ett sms på lunchen för att säga att du saknar en eller fråga hur det är. Jag försöker,jag gör verkligen mitt bästa för att visa förstående men det börjar bli svårt. Jag skulle ge allt för att kunna gå tillbaka till det som vi en gång hade.
Men istället får vi fortsätta kämpa, jag gör det iallafall men gör du?