Lycka för några minuter
Just den här stunden skulle jag vilja pausa.
Sitter nerkrupen under en filt i soffan och känner ren jäkla lycka.
Min framtid är ovis, jag har inget jobb eller ens körkort.
Jag bor hemma och jag har ingen aning vad jag vill göra med mitt liv.
Men just nu, så har jag nyss skickat in den första uppsatsen jag som jag någonsin skrivit på högskolenivå. Efter att ha kämpat minst 40 timmar med den, knappt ätit eller sovit,så är jag så jävla stolt.
Troligtvis så kommer jag inte få godkänt, för detta är bland det svåraste jag gjort i mitt liv. Men att jag ens försökt och att jag fick in den i tid, det är bra nog för mig.
Och sen har jag de finaste vännerna och familj som uppmuntrar mig. Och inte allra minst den bästa pojken som tagit emot massa utskällningar och låtit mig avreagera lite, hur jävla bra pojkvän är man inte då liksom?
Just precis nu,så är jag lycklig.
